Tillys valp är född! :)

Äntligen... Lille plutten är här!

Allt har varit lite dramatiskt vad gäller Tillys dräktighet och förlossning.
När hon var på dygn 50 så funderade jag om hon verkligen va dräktig för hon hade ingen mage och jag kände inga sparkar.
Jag beställde tid för röntgen för tänk Om det ändå är någon liten pajsare där. Efter 3 dgr och röntgentiden va inne så hade hon faktisk helt plötsligt ändrat kroppsform, nåja, väl bilderna blivit tagna så fick jag en klump i magen, det va en Stor valp och låg år fel håll med bakbenen neråt. Hur skulle detta gå???
Tiden närmade sig och på dygn 63 då va jag faktiskt nervös. 
Tilly hade haft förvärkar och vid 18-tiden började hon bli orolig, lilla tjejen skakade som ett asplöv, hon hade skakat ett par tre dagar men detta va rejält hela kroppen skälvde.
Tiden gick och vid 24 tiden hade fortfarande inget hänt. Den måste sitta fast!
Här i Karlstad är inget djursjukhus öppet nattetid.  Enda stället som var öppet låg 12 mil bort.
Jag ringde dit och en yrvaken sköterska svarade. Jag berättade händelseförloppet och funderade på att åka in för ev akutsnitt. Jag ska ringa veterinären sa hon så får vi se vad han säger. Hon ringde tillbaka efter en stund och sa att vi inte behövde åka in om hon inte krystat en stund eller att vattnet gått. Ok tänkte jag. 20 minuter senare så började hon krysta, inget hände... efter en timme fick jag nog och ringde vet igen och sköterskan svarade. "Nej vi kan inte hjälpa dig du får vänta tills djursjukhuset i Karlstad öppnar veterinären sa det klart och tydligt, du får vänta." Va faan menade de, skulle valpen och Tilly dö? Jag va så arg.
Tilly kämpade på och jag fann ett inre lugn. Jag klappade om Tilly (som hela tiden var hos mig) och viskade att detta blir som det blir gumman, matte kan inte hjälpa dig (och tårarna trillade). Det var som Tilly också gav upp, hon var så trött och sliten och smärtan var enorm.
Helt plötsligt så var det som att hon bestämt sig, valpen skulle ut!
Hon fick nya krafter och hon skrek av smärta så höll hon på i 20 minuter sen gick hon till sin bädd och där kom den. Jag skyndade dit och hjälpte till att få ut huvudet och DEN LEVDE!!! Det hade jag aldrig kunnat drömma om så stressad som Tilly varit. 03.44 var han född, en svart liten prins och han var Stor!
Jag var sååå lycklig, Tilly hade klarat sig och valpen hade klarat sig!
Jag skickade en liten videosnutt till de tilltänkta köparna och önskade dem Grattis till en liten Bamse (som han ska heta), tyckte det vore roligt för dem att vakna till det meddelandet :)
Det är nu två nätter sedan han föddes och han mår bra. Då Tilly alltid har så mycket mjölk så har hon haft början till mjölkstockning så här har jag masserat och tryckt ut mjölk. Hon har varit lite sur på honom och försökt väcka honom för att tutta men stackarn klarar ju inte av 8 sprängfyllda tuttar, han ser ut som en boll med en spene ;)

Vi måste göra något åt detta med jouröppet här i Karlstad. Evidensia har haft det tidigare men de får inte tag på veterinärer som vill arbeta på obekväm arbetstid.
Evidensia tjänar så mycket pengar på oss djurägare så de får väl locka någon veterinär med rejäl lön då, eller nått, för såhär kan vi inte ha det och en sak är säkert Mjönär djurklinik som jag ringde till kommer aldrig mer att höra min röst, skitställe!!! Tur att allt gick bra ändå.

De där andra två damerna som ska löpa vill Inte. Jag väntar och väntar...

Galleriet är inte uppdaterat idag men ska försöka i morgon.

Trevlig kväll  kära läsare :)