Nu ni har mycket hänt sen sist!
Jaha... och varför sätter jag in en bild på Nadja? Jag berättar, det kommer längre ner. Vi börjar från början...
Så var då den där utställningen avklarad. Pust och stön och Tack för det!
Kira var kolugn, som vanligt! Det var bara först när vi kom in i hallen som hon tyckte det var lite läskigt med alla hundarna som skällde men vi gick runt där och jag pratade med henne "att det här fixar vi, du är vackrast och se så de andra uppför sig, du är bäst" och så mycket klappar och lite godis förstås ;) Vi gick sen till vår plats där husse ställt upp stolar och en pläd till henne. Sen låg hon där och bara tittade på de andra, och faktiskt till och med tog en liten sovtid. När det var vår tur så tänkte jag faktiskt ingenting, allt var blankt i huvudet men hos Kira var det inte blankt minsann hon fick ju se domaren och med kroniskt viftande svans och dansande kropp så hälsade hon på sitt sätt. Så var det ju det där med att ställa upp sig. Hm, den lilla damen kände allt att jag hade en liten bullbit i handen (brukar annars bara ha hundkulor men va fasen...). Efter mycket om och men stod hon bra, sprang som en antilop i ringen och lät domaren klämma och känna överallt iof kanske inte sådär jättelätt för domaren med en svans som viftade så hela kroppen gungade fram och tillbaka. Tydligen skötte hon sig som en nio månaders labbe ska göra för hon fick HP och BIR. I gruppen var det svårt, de andra hundarna var duktiga utställningshundar, och så var det lite fuskigt för Kira gick i öppen klass trots sin ringa ålder, det blev BIG 4a. Efter utställningen så blev jag ju lite peppad men det la sig snabbt kan jag lova. Alltså det handlar ju om skönhet och en jäkla massa träning för att få hundarna drillade till detta, inte riktigt min stil! Jag vill "jobba" med henne.
Jobba, jo men visst gör vi det. Tjejen är klockren på viltspår. Jag lade ett långt och svårt spår med henne, med tre vinklar och kraftig störning från E18 med en massa långtradare som dundrade förbi med tjutande släp. Hon stannade bara till när vi skulle gå paralellt med E18 och tittade på mig en gång sen drog hon iväg igen med nosen som en dammsugare. Hon är fantastisk! Nu ska jag lägga ännu svårare spår, över en väg och med en älgklöv dragen rätt över spåret (ska gå på Rådjur). Ska bli spännande att se hur hon löser det.
Vi har våra labbeträffar där hon blir duktigare och duktigare på apportering, inte för att jag för mitt liv kan tänka mig fågeljakt men ok roligt kan hon väl få ha det :)
Gud jag vet inte vad jag ställt till med. Jag har anmält Kira och mig på en spårkurs som varar från fredagen till söndagen. Det är en bit att köra varje dag så vi ska bli lånade en husvagn att sova i. Jag hemifrån - i tre dagar !!! Jag får ågren redan nu och kursen är i juli, hur ska detta gå???
Så har vi det här med Nadja och valparna.
Lilla Lixi skulle ju flytta till Kristinehamn till en lite äldre dam. Hon var här och hälsade på några gånger och Varje gång så tog Nadja anspråk på Ann-Britt. Det var något mellan dem, något jag inte sett tidigare.
Jag hade funderat lite på om jag snällt skulle avråda henne till att ta en livlig liten valp, alltså det rörde lite i magkänslan. Varje gång vi pratade i telefon eller messade så frågade hon även om det var bra med Nadja. Jag klurade lite på detta och till slut frågade jag om hon ville ha Nadja istället. Hon sa direkt Ja! Nadja har nu bott där i snart fyra veckor och de är som ler och långhalm. Nadja stortrivs att bli i centrum och hon lämnar inte Ann-Britt ett steg. När det var en annan hund där på besök och Ann-Britt skulle klappa den så hoppade Nadja emellan och morrade åt den andra hunden, Ann-Britt var Hennes. Ja bättre slut på den historien går inte att finna, de är sååå lyckliga tillsammans och trots att det gör ont i Mitt hjärta så vet jag att Nadja har det bäst där.
Lixi har nu fått ett kanonbra hem och bor nu i skärgården utanför Norrtälje med en "bästis" som är en toypudel tik på två år och en husse och matte som är pensionärer och ägnar all sin tid åt sina skyddslingar. Tänk hur det kan bli!
Lillskruttan Lila bor fortfarande hos mig men den 18 juni så flyttar hon hem till sin nya matte och husse. Maria kommer hit nu när hon ska vaccineras för hon vill vara med och så är hon sååå snossjuk igen :) Ska till min dotter i Vänersborg och tar då Lila med mig på tåget då pluttan ska bli bosatt i Trollhättan.
Gud vad jag kommer att sakna henne! Jag bara Älskar valpar och är så lycklig att hon fått stanna hos oss. Hon är en riktigt tuff tjej kan jag lova er så Maria får nog fullt upp ;)
Åh vad jag skriver... Det är ju så roligt att berätta vad som händer med hundarna också, hur stolt och glad jag är över alla. Det blir väl lite specifierat på vissa saker just nu men övriga gänget ska också få sina rader, jag lovar :)
Galleriet är nu uppdaterat så det är bara att ni klickar dit och kikar.
Kram på er alla och hoppas att ni och era ev fyrfotingar mår bra :)
Så var då den där utställningen avklarad. Pust och stön och Tack för det!
Kira var kolugn, som vanligt! Det var bara först när vi kom in i hallen som hon tyckte det var lite läskigt med alla hundarna som skällde men vi gick runt där och jag pratade med henne "att det här fixar vi, du är vackrast och se så de andra uppför sig, du är bäst" och så mycket klappar och lite godis förstås ;) Vi gick sen till vår plats där husse ställt upp stolar och en pläd till henne. Sen låg hon där och bara tittade på de andra, och faktiskt till och med tog en liten sovtid. När det var vår tur så tänkte jag faktiskt ingenting, allt var blankt i huvudet men hos Kira var det inte blankt minsann hon fick ju se domaren och med kroniskt viftande svans och dansande kropp så hälsade hon på sitt sätt. Så var det ju det där med att ställa upp sig. Hm, den lilla damen kände allt att jag hade en liten bullbit i handen (brukar annars bara ha hundkulor men va fasen...). Efter mycket om och men stod hon bra, sprang som en antilop i ringen och lät domaren klämma och känna överallt iof kanske inte sådär jättelätt för domaren med en svans som viftade så hela kroppen gungade fram och tillbaka. Tydligen skötte hon sig som en nio månaders labbe ska göra för hon fick HP och BIR. I gruppen var det svårt, de andra hundarna var duktiga utställningshundar, och så var det lite fuskigt för Kira gick i öppen klass trots sin ringa ålder, det blev BIG 4a. Efter utställningen så blev jag ju lite peppad men det la sig snabbt kan jag lova. Alltså det handlar ju om skönhet och en jäkla massa träning för att få hundarna drillade till detta, inte riktigt min stil! Jag vill "jobba" med henne.
Jobba, jo men visst gör vi det. Tjejen är klockren på viltspår. Jag lade ett långt och svårt spår med henne, med tre vinklar och kraftig störning från E18 med en massa långtradare som dundrade förbi med tjutande släp. Hon stannade bara till när vi skulle gå paralellt med E18 och tittade på mig en gång sen drog hon iväg igen med nosen som en dammsugare. Hon är fantastisk! Nu ska jag lägga ännu svårare spår, över en väg och med en älgklöv dragen rätt över spåret (ska gå på Rådjur). Ska bli spännande att se hur hon löser det.
Vi har våra labbeträffar där hon blir duktigare och duktigare på apportering, inte för att jag för mitt liv kan tänka mig fågeljakt men ok roligt kan hon väl få ha det :)
Gud jag vet inte vad jag ställt till med. Jag har anmält Kira och mig på en spårkurs som varar från fredagen till söndagen. Det är en bit att köra varje dag så vi ska bli lånade en husvagn att sova i. Jag hemifrån - i tre dagar !!! Jag får ågren redan nu och kursen är i juli, hur ska detta gå???
Så har vi det här med Nadja och valparna.
Lilla Lixi skulle ju flytta till Kristinehamn till en lite äldre dam. Hon var här och hälsade på några gånger och Varje gång så tog Nadja anspråk på Ann-Britt. Det var något mellan dem, något jag inte sett tidigare.
Jag hade funderat lite på om jag snällt skulle avråda henne till att ta en livlig liten valp, alltså det rörde lite i magkänslan. Varje gång vi pratade i telefon eller messade så frågade hon även om det var bra med Nadja. Jag klurade lite på detta och till slut frågade jag om hon ville ha Nadja istället. Hon sa direkt Ja! Nadja har nu bott där i snart fyra veckor och de är som ler och långhalm. Nadja stortrivs att bli i centrum och hon lämnar inte Ann-Britt ett steg. När det var en annan hund där på besök och Ann-Britt skulle klappa den så hoppade Nadja emellan och morrade åt den andra hunden, Ann-Britt var Hennes. Ja bättre slut på den historien går inte att finna, de är sååå lyckliga tillsammans och trots att det gör ont i Mitt hjärta så vet jag att Nadja har det bäst där.
Lixi har nu fått ett kanonbra hem och bor nu i skärgården utanför Norrtälje med en "bästis" som är en toypudel tik på två år och en husse och matte som är pensionärer och ägnar all sin tid åt sina skyddslingar. Tänk hur det kan bli!
Lillskruttan Lila bor fortfarande hos mig men den 18 juni så flyttar hon hem till sin nya matte och husse. Maria kommer hit nu när hon ska vaccineras för hon vill vara med och så är hon sååå snossjuk igen :) Ska till min dotter i Vänersborg och tar då Lila med mig på tåget då pluttan ska bli bosatt i Trollhättan.
Gud vad jag kommer att sakna henne! Jag bara Älskar valpar och är så lycklig att hon fått stanna hos oss. Hon är en riktigt tuff tjej kan jag lova er så Maria får nog fullt upp ;)
Åh vad jag skriver... Det är ju så roligt att berätta vad som händer med hundarna också, hur stolt och glad jag är över alla. Det blir väl lite specifierat på vissa saker just nu men övriga gänget ska också få sina rader, jag lovar :)
Galleriet är nu uppdaterat så det är bara att ni klickar dit och kikar.
Kram på er alla och hoppas att ni och era ev fyrfotingar mår bra :)
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Anna » Swimmer puppy syndrom. Rocky tillhör nu flocken!: ”Hur gick det? Har själv en swimmer på 3 v. Kan det gå bra?”
-
Marie Marklund » Tummen upp på besiktningen :): ”Oh, vad jag håller tummarna att tjejerna håller ut lite till. Blir det valpar i ..”
-
Marie porshagen » Vill ni ha Pudel valpar, hör av er för här går det fort...: ”Pudel / B/ t…Stort intresse då jag erfarenhet av dessa ljuvliga pudlar. Min gick..”
-
Maire gullberg » Vill ni ha Pudel valpar, hör av er för här går det fort...: ”Vi är ett pensionärspar och vill inget annat än få tag på en dvärgpudel helst ha..”
-
Annia berglund » Vill ni ha Pudel valpar, hör av er för här går det fort...: ”Vi har de mest underbara pudeltiken vit men som ökar bli till åren,längtar efter..”